Ilska

Jag är sååå arg på Johans mamma. Hon blev lite för mycket när hon var här på grillkväll i helgen och tog sig friheten att ljudligt berätta för närvarande släktingar att vi är gravida igen. Dessutom började hon planera för den lille och jag känner sån ångest. Kan inte min förhoppningsvis kommande familj få vara ifred ens från start? Jag vill inte ta något för givet för det gick ju som det fick för inte så länge sen och ska det hända samma sak en gång till vill jag iaf själv ha valt vilka vi delat nyheten med. Om jag kan ha is i magen innan jag väljer att berätta för t.ex.  min mamma borde ju de vi berättat för också kunna hålla förtroendet för sig själva, oavsett hur glada de är för vår skull... 

Ångest

Har en känsla av det inte kommer gå vägen denna gången heller, känns som håll på höger sida som sammanstrålar med ont i ryggen (som sist fast inte riktigt lika illa). Är väl bara att förvänta sig det värsta och bli oerhört överraskad om det skulle gå bra ändå...

Lite allt möjligt

För ett par veckor sen köpte jag ett gäng graviditetstest igen lite "ifall att" det skulle gå fort att bli gravid igen och för att jag inte skulle gå och spekulera eller bli "skengravid".

Har senaste veckan verkligen förväntat mig mensstart med ont i magen osv men testat mig ändå pga olika diffusa symptom (kissnödig tidigt på morgonen,  förändrade bröst, känner vissa dofter starkare än vanligt). Hur som helst har det varit negativt, därav blev jag ännu mer säker på kommande mens.

Men ikväll ska jag ut och äta med en kompis och planerade att unna mig någon drink (har knappt druckit alls sen missfallet), tog därför ett test igårkväll bara för att säkerställa att det var som jag trodde. Till min förvåning visade det dock efter nån minut ett svagt svagt positivt resultat, vågar inte hoppas på för mycket men har testat svagt positivt idag igen iaf så det verkar inte varit något fel på testet. Har nu efteråt blivit hemskt mycket mer medveten om hur magen känns, känns fortfarande som att jag ska få mens när som men kan ju såklart vara växtvärk. Vi hoppas såklart på det bästa även om det är lite oklart hur långt (kort) vi är gångna egentligen eftersom detta måste hänt bara någon vecka efter missfall... Jag tar inget för givet.

Bergochdalbana

Känslorna åker upp och ned, huller om buller. Jag är gravid igen!